Det här är LSS

LSS står för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor. Målet är att personer som omfattas av lagen ska få möjlighet att leva som andra.

LSS kompletterar andra lagar. Det innebär att LSS ger rätt till insatser utöver det som en person kan ha rätt till enligt andra lagar. Om en person som omfattas av LSS-lagen begär stöd och service, bör man i första hand pröva om det är en insats som LSS kan berättiga till innan man tittar på andra lagar. Det gör man för att det vanligen är en fördel för personen om insatsen beviljas inom ramen för LSS.

LSS gäller för

LSS har tre så kallade personkretsar. Dessa är:

1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.

Tio rättigheter till insatser

1. Rådgivning och annat personligt stöd. En rätt till kvalificerat expertstöd av personal som förutom sin yrkeskunskap har särskild kunskap om hur det är att leva med stora funktionshinder.
2. Personlig assistans. Personlig assistans ska vara ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal assistenter till den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sina grundläggande behov
3. Den som inte har personlig assistans kan i stället ha rätt till ledsagarservice. Ledsagarservice ska vara en personlig service, anpassad efter individuella behov som ska kunna underlätta för den enskilde att delta i samhällslivet.
4. En kontaktperson ska vara en medmänniska som kan underlätta för den enskilde att leva ett självständigt liv genom att minska social isolering, ge hjälp till att delta i fritidsaktiviteter samt ge råd i vardagssituationer. Stödet kan ibland ges av en familj, så kallad stödfamilj.
5. Avlösarservice i hemmet. Avlösarservice ska kunna fås både som en regelbunden insats och för situationer som inte kan förutses. Den ska vara tillgänglig alla tider på dygnet.
6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet. Korttidsvistelse är till för att ge den enskilde möjlighet till rekreation och miljöombyte eller för att ge anhöriga tillfälle till avlösning. Korttidsvistelse kan ordnas i korttidshem, i en annan familj eller på något annat sätt till exempel läger- eller kolonivistelse.
7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år. Skolungdom över 12 år ska kunna få tillsyn före och efter skoldagen samt under skolloven.
8. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn eller ungdom. Barn och ungdomar som inte kan bo hos sina föräldrar kan ha rätt att bo i en annan familj eller i en bostad med särskild service. Det ska vara ett komplement till föräldrahemmet både för barn som kan bo hos föräldrarna en del av tiden och för dem som inte alls kan bo hemma med sin familj.
9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad. Boendet kan utformas på olika sätt, men de vanligaste formerna är gruppbostad eller servicebostad. Den enskilde kan också ha rätt att få en särskild anpassad bostad anvisad av kommunen.
10. Daglig verksamhet. Personer i yrkesverksam ålder, som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig, har rätt till daglig verksamhet om de ingår i personkrets 1 och 2 enligt LSS. Den dagliga verksamheten bör kunna innehålla såväl aktiviteter med habiliterande inriktning som mer produktionsinriktade uppgifter. Insatsen ska anpassas efter individuella behov, förutsättningar och intressen.

Vad kostar insatserna?

De särskilda insatserna är i princip kostnadsfria för den enskilde. Den som får assistansersättning från Försäkringskassan ska betala motsvarande summa till kommunen om denna svarar för assistansen.

Om man bor i bostad med särskild service för vuxna får skäliga avgifter tas ut för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter.

För barn under 18 år som bor i familjehem eller i bostad med särskild service är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till barnets kläder, fritidsverksamhet och liknande.

Medbestämmande

Den som får en insats enligt LSS ska ha största möjliga inflytande och medbestämmande över stödet som ges. Man ska få insatser bara när man själv begär det.

Den som är under 15 år eller som uppenbart inte själv kan ta ställning till frågan ska få insatser när vårdnadshavare (t.o.m. 17 år), god man eller förvaltare begär detta. När en insats rör ett barn ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter.

Individuell plan

Den som får insatser enligt LSS ska erbjudas att få en individuell plan med de insatser som planeras och beslutas. Planen ska upprättas tillsammans med den person som ska ta del av insatserna och ska utgå från dennes önskemål.

Att överklaga beslut

Den som inte är nöjd med ett beslut om insats enligt LSS kan överklaga detta i domstol. Det är då en förvaltningsdomstol man vänder sig till.

Lex Sarah

Anställda och uppdragstagare om arbetar med LSS-insatser ska medverka till att insatserna är av god kvalitet. Den som uppmärksammar eller får kännedom om ett missförhållande eller en påtaglig risk för ett missförhållande som rör en enskild som får insats enligt LSS ska genast rapportera detta till den som är ansvarig för verksamheten.

Den som är ansvarig är skyldig att utan dröjsmål rätta till missförhållandet. Om det är ett allvarligt missförhållande finns även en skyldighet för den som är ansvarig att snarast anmäla det allvarliga missförhållandet till Inspektionen för vård och omsorg.